Att fortsätta göra det du tror på

Jag tyckte att det var dags för ett nytt inlägg nu. Jag ser att jag har några som kollar min blogg dagligen och om ni väntar på nytt inlägg så kommer det nu. Dagens ämne? det får ni läsa er till själv låt titeln er fantasi flöda.

Sedan jag var liten flicka så har jag alltid fått höra av mina föräldrar att jag ska tro på mig själv och stå på mig vad som händer i livet. Deras stöd inom varje grej jag gör är grymt.. om det har varit inom innebandyn eller inom min musik så vet jag att mina föräldrar kommer stötta mina beslut. Jag har aldrig fallit för något typ av grupptryck.. jag har alltid stått på mig och varit mig själv och jag tror det är det som gör så att jag står här i dagsläget.

Alla smäller jag har fått i ansiktet (inte fysiska smällar) för att jag har varit mig själv har aldrig varit roliga. Jag har varit utsatt... det erkänner jag och jag har aldrig viljat riktigt pratat om det heller.. men jag vet att det är de som var elaka mot mig det var fel på inte mig. Om någon av de som betedde sig illa mot mig läser detta nu så ta åt er snälla. Ni hade tur eller ska jag skriva otur att jag hade starkt mentalt och att min familj + pojkvän stod vid min sida och förstörde för er. Jag hoppas att ni ångrar er, fast jag inte var så "mobbad" så var jag ändå utsatt för att jag alltid gjorde rätt. I efterhand så skulle jag gjort exakt samma sak... jag skulle stått på mig och det har gjort mig starkare. 

Detta inlägg leder till min titeln att man ska fortsätta göra det du tror på. 

Jag har hittat en del citat som stämmer in på oss styrketränar och kanske tävlar i styrkelyft och det citatet kommer här. " Powerlifting requires a high level of rage. It is not for the meek or those happy in life. It is for those who carry a real anger someplace deep inside of themselves, who have an ability to harness it, and force it to explode out into the world with every rep."

Jag skulle dock inte säga att jag bär på en ilska någonstans på det sättet.. men med tanke på att jag har haft det lite jobbigt en del av min skoltid och även att min egna kommun inte gav mig inacoderingsbidrag. Det sitter kvar i hjärnmärgen.. när jag tar i på gymmet och skriker, jag gör det för att jag vill lyckas med vikten och att vara bäst. 

Min träning har räddat mig men även min musikaliska sida. 

Det jag tror på inom min styrketräning är värd att satsa på.. men sedan flyger det tankar som att ska jag lägga klubban på hyllan? detta beslut är jättejobbigt. Jag har inte kommit fram till någonting vettigt. Jag har ändå offrat 9 år av mitt liv till innebandy, världens bästa sport. Det är en av anlednignarna varför jag inte känner att jag vill sluta. Innebandy är något som får mig glad när jag tänker på det. Som sagt så får jag se hur jag känner över sommaren. 

Det jag vill få fram med mitt inlägg är att om du verkligen tror på något så ska du inte låta någon stoppa dig i det. Om det är din dröm så tycker jag personligen att du ska kämpa och nå din dröm. Om du inte når din dröm på första försöket låt det vila men ge inte upp. Va även stark och stå på dig själv i livet du kommer komma längre på det jag lovar. 

Om ni har funderingar så ös på med frågor! 

Er SB

Kärleken till styrketräning

Att styrketräna är grymt jävla kul.. alla timmar på gymmet i veckan och allt slit dessa timmar är värt det. Varje dag i veckan är det värt att slita.. fast det är ju det som är så himla kul! Man tar ut sig som tusan bland alla dessa vikter! Fast ibland kan man inte bara köra tungt.. man måste vissa gånger gå ner i vikter och få in tekniken i vissa övningar och framförallt i basövningar som i mark, bänk och benböj. Det är de tre övningarna jag ska bli bäst i och ta mest i! För när jag kommer bli ännu starkare så kommer jag börja tävla i styrkelyft och jag tänker bli starkast! Det är oftast aldrig fel på mitt mentala när jag styrketränar, jag åker till gymmet alltid lika sprallig och glad. Jag är alltid energisk.. på gymmet/hemma.. ja i princip alltid. Mycket energi som jag måste få av mig på gymmet. Det är nog en av anlednignarna styrketräning är så jävla kul och väldigt bra för mig. (och nej har inte Adhd, jag har bara mycket kreativt tänkande och en massa energi på det). 

Att få skrika upp vikter kan vara så himla kul? 

Passet i måndags var helt magiskt.. jag repade på 50kg i bänk och gick sedan över till att köra bänk fast från stället där jag är svagast. Det var skumt att pressa upp 50kg ifrån det stället men det gick.. det gick bara uppåt... 55kg det gick också.. det var tungt men kul. Sista setet pressade jag upp 57.5kg!? Det var sjukt jävla tungt och fan vad jag skrek för att få upp den där vikten. Men efter.. var det värt det? svar ja alla dagar i veckan. Jag var mör i kroppen som tusan efter detta pass.. idag två dagar senare så är jag fortfarande mör i axlarna, så detta pass gav väldigt mycket. Det blev axlar på gymmet idag, jag körde på i axelpressen, det fick bli 18kg hantlarna 3x3 sedan gick jag ner till 16kg hantlarna och körde 2 set och 5 reps. Efter detta axelpass så är nog mina axlar ännu mer dödade.. men som sagt

"Bota träningsvärk med lite mer träningsvärk". 

Gym miljön är underbar.. vissa skriker för att få upp vikter och det ger mig rysningar att man kan pressa sig så mycket om man bara har viljan. Sedan att få höra folk köra marklyft.. ni vet när de släpper ner den tunga stången? underbart ljud.. eller när man bänkar och lägger tillbaks stången på plats igen. Fyfan vad jag älskar denna miljö. Att kunna dra till gymmet utan att känna ångest för när jag drar till gymmet känner jag bara glädje. När jag pressar upp den tunga stången.. då känner jag lycka och ett leende på läpparna träder fram.  

/ SB

När vissa dörrar stängs öppnas nya

Som ämnet lyder.. när vissa dörrar stängs så kommer det öppnas nya.

Fast det kan kännas tungt när något smälls i ansikte på en så kommer man kunna finna ljuset bland allt mörkt. Det är det jag har blivit tvungen att göra.. som jag redan har skrivit så fick jag en smäll i ansikte när jag fick veta att jag inte kommer få plugga till polis i höst. Det var ett hårt slag i magen men även kändes det som om någon hade tagit en kniv och tryckt in den i mitt hjärtat och vridit några varv. Jag får söka om 24 månader igen och jag tycker inte det är värt att vänta på. Min dröm var att bli polis, ja det var det verkligen men jag kan inte vänta på något sådant så länge så jag har blivit tvungen till att ändra riktning hur hårt det än känns. 

Efter detta slag har min styrketräning bara börjat betytt mer och mer, det är en av sakerna i mitt liv som har dragit upp mig ur det mörka och jag har börjat sett ljusa saker istället. Min styrketräning går väldigt bra nu och jag älskar verkligen träna mer än något annat. Det är därför jag är intresserad av att utbilda mig till personlig tränare, det verkar grymt kul att hjälpa folk med att få tillbaka det mentala, men även det fysiska igen. Då den mentala resan är viktigare så vill jag vara den som kan få folk på fötter igen. 

Det jag vill komma fram till  med detta inlägg är att det alltid sker saker i sitt liv som man inte kan styra över och om man då bestämmer för att fortsätta kämpa eller bara sitta att vänta.. kan bara du styra över. 

Jag bestämde mig efter att polis-dörren stängdes så skulle jag inte sitta och vänta och förstöra mitt mentala. Jag skulle resa mig upp igen och fortsätta kämpa ännu hårdare och här är jag nu. Med nya mål och starkare mentalt bara för att jag vet att jag verkligen kan ta mig upp ur skiten! 

Bara för att jag inte kanske blir polis om några år så betyder inte det att andra dörrar också stängs.. det jag också vill säga är att en annan dörr kommer öppnas och du kommer se nya möjligheter, även få andra erfarenheter i livet. 

/ SB

För eller emot utrustning i styrketävlingar? 

Titeln säger säg själv vad jag ska skriva om idag.. att vara emot eller för utrustning i styrkelyftartävlingar? Då ni vet så håller jag på att bygga upp en massa styrka och teknik för att någon gång tävla i stykelyft. Jag tycker att detta ämne är viktigt då viss utrustning är bra för dig men vissa saker ska du bara hoppa över enligt mig.

Finns det några fördelar med att ha utrustning på styrketävlingar? De enda fördelarna jag kan komma på är att man blir starkare? Ja visst går styrketävlingar ut på att man ska vara starkast och ta mest. Om du gör det så vinner du, thats it. Men hallå? med hjälp av din utrustning så kanske du går över vad din kropp verkligen klarar och kanske skadar dig?

Jag skulle säga att med en massa utrustning så ökar skaderisken väldigt mycket.. ex, i bänkpress.. Då använder men bälte, handledslindor och kanske bänktröja? Jag är helt emot bänktröjan.. man blir ca 10kg starkare. Jag tycker att det ska vara klassiskt för med en bänktröja blir man starkare och då kanske man går över sin förmåga? Men jag tycker att handledslindor är perfekt, det är skönt och man känner sig verkligen säker med vikten. I dagsläget repar jag på 50kg i bänk och med tanke på att jag har bänkat i ca 16 månader så är jag rätt nöjd med vad jag har åstadkommit på bänken. Jag tar nog 60 kg snart! Det enda jag använder mig av är handledslindor. Nu kanske inte 50-60kg är så mycket att skryta om men med tanke på att jag bara är amatör än så tycker jag att det är riktigt starkt! 

Som i benböjen.. då lindar man knäna så hårt och woops så blev man kanske 10kg starkare där med? alltså utrustning som hjälper en att ta mycket mer kan vara jättekul men jag kan bara tänka mig hur mycket det sliter på kroppen. Därför när jag börjar tävla så kommer jag köra raw, jag tycker inte om när folk kommer med bänktröjor och tycker man är duktig som tar 80kg istället för 70kg. Visst det är jättebra men de 80kg skulle du aldrig göra utan din bänktröja. Det heter väl styrkelyft av en anledning? Det är bra att det fortfarande finns klassiska tävlingar så att det inte bara blir en "utrustningsport". 

Nu över till er.. ni som är intresserade av styrkelyftning, hur känner ni? er ni för eller emot en massa utrustning? 

/ SB

Styrketräning = innebandy

Nu tyckte jag att det var dags för ett nytt inlägg och jag fortsätter på samma rödatråd som jag har gjort de två sista inläggen, alltså om min träning och andras motivation till att börja träna. Innan ni läser mitt inlägg jag skriver nu så kan jag rekommendera att läsa mina andra två senaste för att få lite inspiration och förstå vad mina texter handlar om. 

Till dagens tema, styrketräning. Min styrketräning, min vilja att fortsätta och mina tankar om att lämna klubban på hyllan nästa säsong. Detta inlägg kommer vara  personligt och förhoppningvis väldigt nyttigt för er som läser det. Jag vill att ni som läser min blogg ska få lära känna mig på en djupare nivå  och se en varmare sida av mig själv.

När jag var elva år så var den dåvarande kompis som drog med mig på en innebandy träning, något jag inte visste då var att jag skulle falla för det och nio årsenare älska det av hela mitt hjärta. Tyvärr börjar glöden jag hade sippra ur mina händer, missförstå mig rätt, jag tycker det är jättekul att spela innebandy men den glöden jag hade för tre årsedan eller ett halvårsedan finns inte. Jag vill egentligen inte ge upp innebandyn, för det är något jag älskar djupt nere i själen. Men för ca. 16 månader sedan kom det något annat in i mitt liv som började ta en större plats än innebandyn. Jag har gått igenom pest och pina med innebandyn, jag har blivit "huggen" i hjärtat av min kommun som stoppade mig att plugga i Mora. Efter det fortsatte jag nöta på men det tillförde så att jag fick problem med knäna och det ledde till ett års uppehåll ifrån innebandyn. Jag tror det är mycket det som har fått mig att se andra möjligheter i min träning...

Denna säsong har jag fått spelat innebandy i div 2 som har varit ett av mina delmålen i innebandyn. Det har både har gått skitbra men även mindre bra. Efter denna säsong så känner jag mig nöjd, ja jag känner mig nöjd med min insats.

Jag har nu kommit till den punkten i mitt liv då jag vill prioritera min styrketräning och det känns bara rätt när jag går in på gymmet och kör. Jag har bott på gymmet i lite över ett år, fast det är nu de senaste månaderna jag verkligen har börjat insett hur jävla kul det är att pressa upp den där tunga stången eller dra upp den där tunga marken. Jag vill gärna ta steget och börja tävla i styrkelyftning men för det gäller det hårdträning och jag tränar hårt. Idag var mitt femte gympass och har två kvar för denna vecka, jag kör på och det går bara framåt. Jag fick hjälp av en på gymmet idag som kunde justera mig i mina benböj då jag aldrig har haft någon teknik i det pga. min brist på teknik och det har varit sjukt frusterande när jag vet att jag har starka ben. Idag på gymmet justerade han mig och nu känns det väldigt bra och det enda jag kan göra nu är att bara fortsätta framåt i detta. Han fick se mig göra vanliga marklyft och sumo-mark idag, han tyckte båda såg jättebra ut och det enda jag måste göra nu är att bestämma mig. Ska det bli sumo-mark eller vanliga mark? 

Det känns helt sjukt underbart att jag har fått hjälp och förhoppningsvis kommer jag bara bli starkare och starkare, jag tror på detta! Jag trodde verkligen inte för ett årsedan att jag skulle vara där jag är idag, jag älskar att lyfta skrot det är en av de bästa sakerna på jorden. Imorgon är det bänk-fredag, det bästa passet! Då ska han på gymmet komma och kolla.. se om det finns något att justera där. Bänk är det jag är bäst på, men jag kanske kan få lite mer knep så jag bara kan bli ännu starkare! 

Mitt mål inom styrketräning är att börja tävla, det är mitt resultatmål.. men jag kan egentligen börja tävla nu om jag vill. Men det vill jag inte för att jag vet att jag inte skulle vara bäst och då vill inte jag tävla. När jag går in för något så vill jag vara bäst vad är det för poäng annars? nemen min första tävling så ska jag känna mig bra och få en fin placering. Vinna är egentligen inte allt men jag är sjukt tävlingsinriktad så jag vill att det ska gå bra första gången. 

Egentligen.. vad kommer motivationen ifrån?

Det kan vara ytligt, man vill bara se muskelös ut och inget annat.

Sedan kan motivationen komma från hjärtat/djupt nere i själen. 

Min motivationen sitter i själen till styrketräning och det ytliga.

Även resultatet på hur mycket jag börjar ta i allt, det betyder mycket för mig och det är därför jag orkar gymma 6-7 gånger per vecka.

Jag har alltid varit målinriktad så nu tänker jag fortsätta kötta på lika för min träning och bli starkast! 

/ SB

Träningsnarkoman

Titeln säger vilket ämne jag ska skriva om idag? 

Förra inlägget var om träning, att hitta motivationen till att träna går med en massa slit! 

Som jag skrev på mitt senaste inlägg att dra ihop ett kompisgäng för att börja sin träning är en bra process. När jag började gymma så gjorde jag det nästintill aldrig själv, men nu är det inget snack om saken att jag drar mig själv i kragen och tar mig till gymmet. För att nå till den punkten så är det en process man måste gå igenom. För er som har det svårt att ta er till till den delen av er träning fortsätt gärna läs detta inlägg och jag hoppas verkligen ni blir inspirerade och om ni har frågor så är det bara att dundra på med en massa!

Om ni har kommit till den delen att ni åker iväg och tränar med någon kompis så är det jättebra men i början så kan det vara svårt att slita sig bort sig ifrån sin gymkompis. Man kanske inte vågar åka till gymmet själv eller kanske inte känner för att ta en 1 mils promenad utan sin kompis. När jag började gymma så gymmade jag bara med min pojkvän för att jag inte kände att jag kunde gymmet riktigt bra och jag tyckte inte om att åka dit själv för att jag inte hade någon motivation. Efter ett tag lärde jag mig en massa och det började med att jag åkte själv till gymmet för att jag ville. Så det är den paletten som måste falla ner om man vill dra iväg och träna själv. Alltså man gör det bara för sin egna skull ingen annan! Glöm INTE, glöm ALDRIG det. Om gymmet inte passar dig så kanske det finns annan träning? som spinning, promenader och löpturer? glöm INTE att gymmet är bara en av många utvägar för att komma igång med träningen! 

Motivationen kommer komma efter en stund när du märker skillnad som ex) jag har börjat blivit muskelös nu och inte bara det väldigt stark. Det får mig att fortsätta träna och dessa 6-7 gångerna jag tränar i veckan gör mig bara lycklig. En av de bästa sakerna med att styrketräna är nog när man ser skillnad på sin kropp, alltså det ytliga! MEN glöm INTE att det mentala är viktigare och när man ser resultat i spegeln hemma så stärks det mentala. Folk som tränar för att tappa vikt, glöm inte att det du ser i spegeln är mycket viktigare än vilka siffror du ser på vågen. Seriöst så säger inte vågen ett skit om hur du ser ut kroppsmässigt. Du kan vara biffig och väga 110kg men även vara kraftig och väga lika mycket som den muskelösa. Det jag vill förmedla är att vågen visar bara en siffra och det ska aldrig få dig att må dåligt. 

Nu till en av de viktigaste sakerna att komma igång med sin träning själv är att du måste ha mål, utan mål så vet du inte vad du strävar efter och det kanske gör så att du blir lite vilsen? GLÖM INTE att sätta mål, det kan vara enkla som " Jag ska klara av 10 riktiga armhävningar". Det finns delmål och resultatmål. Delmålen är minst lika viktiga som resultatmålet glöm inte det. Delmålen är de mål man vill uppnå på vägen för att slutligen komma till sitt resultatmål. För mig har delmålen varit väldigt viktiga för att kunna fortsätta tugga på till mina resultatmål jag har haft. Du måste ha mål i din träning för att kunna få motivationen anser jag. Exempelvis som "100 träningspass till midsommar". Jag tycker det är jättebra att det finns sådna evenemang för jag tror det har satt igång en hel drös med människor med sin träning. 

Det jag vill få fram är alltså att ha mål i sin träning är en av de viktigaste sakerna du kan ha. Det är mina mål jag har inom styrketräningen som gör så att jag fortsätter att driva på som jag gör, det är det som har gjort så att jag har blivit en träningsnarkoman. Men sedan är det jävligt viktigt att ha sjukt roligt med sin träning.

Sista jag vill säga är att gö din träning ALLTID för din skull, om du mår bra av det så tycker jag personligen att du ska fortsätta driva på. Låt aldrigen någon trycka ner dig för vad du tror på med din träning. Som jag alltid säger " Enkelt som fan".

/ SB

Motivationen till att träna

Jag har följt biggest loser sverige från början denna säsong. Det man märker på de som inte är van att träna är att de blir så förvånad att träna är så sjukt krävande. Kommentarer som " gud vad jobbigt det är, visste inte att det skulle vara såhär". Det jag vill komma till är att börja träna och hålla i sin träning är svårt, det är jobbigt och att ha orken att träna serveras inte på silverfat. Man måste hålla i och tro på sina mål man har inom sin träning som de i biggest loser hade. De som var med i biggest har jag enorm respekt för, de var grymma, de trodde på sina mål och de segrade! Jag blir glad att se när Micke och Sabina pressade deltagarna och de kämpade på. MEN all kärlek Micke och Sabina fick av deltagarna är nog det bästa. Det är just därför jag har börjat fått tankar på att plugga mig till personlig tränare. Tänk att hjälpa folk och se deras fysiska och psykiska förändring.

Jag själv har aldrig haft problem med att träna, jag älskar att träna. Att tillbringa en lördagskväll på gymmet istället för att vara på krogen och dricka alkohol är givet. Folk lever olika världar, vissa dricker varje helg och sedan finns de som mig som heldre styrketränar på helgerna. Min egna åsikt är att folk borde ta vara mer på sin träning bli " the best version of you".

Jag tror jag ser träning som ett missbruk, det går att missbruka träning, alltså att man kan det till den gränsen där det blir för mycket och kroppen måste vila längre än väntat. Jag tror på att ha minst en vilodag i veckan. Min vilodag får bli imorgon. Har tränat sex pass denna vecka och det blir ett sjunde på söndag. Jag mår jättebra av att träna så mycket som jag gör. Det går även framåt jag blir starkare och starkare! 

Det jag menar är att folk absolut inte måste träna lika mycket som jag gör, men att träna tre gånger i veckan mår kroppen bra av. Det behöver inte vara på ett gym man kan ta en springtur eller gå en långpromenad några gånger i veckan.

Att träna är ett heltidsjobb, om man vill hamna någonstans med sin träning så måste man tugga på! De som vill börja träna, kö på! Du kommer bli gladare och få mer energi! Om du inte har motivationen hitta en kompis som kan dra med dig på träningspass och gör det till en "kompissak". Jag lovar att motivationen kommer komma av sig själv, i början är det segt men motivationen kommer komma när man ser resultat.

Jag kan inte allt om träning men att dra ihop några kompisar och börja träna kan vara ett litet steg påvägen till att dra iväg sig själv för man börjar tycka det är roligt. Jag kan säga det om jag inte hade sett resultat på min träning så skulle det kännas mottligt att ta mig till gymmet 5-6 gånger i veckan. Alla börjar någonstans med sin träning men glöm inte att det bara är DU som kan förändra och göra träningen till något roligare och bättre.

/ SB 

Misslyckaden sker men hitta lyckan i det är glädjen. -Läs och begrunda- 

Misslyckas gör vi alla i vårt samhälle, vad ska vi klaga på? att göra bättre nästa gång? eller strunta i vårt misslyckande och leva vidare? 

Många ser sitt liv som att kämpa igenom det och sedan avsluta det, men ett liv påverkas av så många människor på jorden, visst sitt liv är att kämpa men kämpa åt rätt saker är helt normalt och det är det man ska göra. 

Misstag har alla gjort, och det är en del av vårt mänskliga liv. Det finns ingen som kan säga " jag är perfekt" såna personer är bara osäkra på insidan och vet inte hel heten med sina misstag som de har tagit, ingen är och kommer aldrig vara perfekt! 

Att leva sitt liv på sitt sätt betyder inte att man kan behandlas hur som helst men vem har sagt att man inte får leva sitt liv på det sättet man vill? vill ni att mänskligheten ska vara olycklig fortsätt då, men det finns något som heter liber som betyder fri, och det jag menar med det är att mänskligheten ska få leva sitt liv på det sättet den vill. 

Man har alltid hört, man lär sig av sina misstag, självklart det är helt sant! Man lär sig av sina misstag och ändå begår man nya, men varför? jo det är just så mänskligheten fungerar.. det går att göra många misstag men poängen är att hitta små ljus i de misstagen som har begåtts och leva ett lyckligt liv.

Det är det som jag menar med -Misslyckaden sker men hitta lyckan i det är glädjen.- 

/ Av. SaraAngelikaBerglund - Läs och begrunda-