Fortsätt framåt! 

Hej alla människor där ute.. 

Det har hänt sjukt mycket saker på denna månad som jag inte har uppdaterat på. Sist jag skrev så hade jag tagit 50 i bänk. Det var en obeskrivlig känsla! Nu till jobbiga nyheter och bra nyheter i motvinden. Jag sökte polis, jag fick åka och göra testerna. Men jag misslyckads på ett av testen som jag gjorde och då slungades jag ut ur processen.. det var en jobbig dag, en väldigt jobbig dag. Men jag hörde att detta test var MYCKET svårare än vad det är för GMUN.. jag trodde det inte skulle vara så svårt. Jag får söka om 2 år igen, ja det känns i hjärtat som tusan.

Jag blir att tänka: vad ska jag göra?.. jag måste byta inriktning.. ska jag jobba två år? Detta är en grymt jobbig situation.. jag gruvar mig än för detta och det får ta sin tid..men jag ska ta mig upp och köta på. Jag vinner inte på att vara besviken på mig själv. Som tur är har jag andra handsval till saker.. som jag kan tänka mig plugga till! 

Nu till de goda nyheterna.. 

När man har hamnat i ett mörkt ställe så brukar andra saker ljusna upp.. det är tur det. I helgen bänkade jag 50kg 2 gånger. Det var grymt skönt att få se utdelning efter min kamp upp ur svackan jag hade efter jag mina förkylningar! Idag var det magiskt på gymmet i bänken... ENKEL 52.5kg i bänk, grymt glad över det. Men är jag nöjd? Nej.. mitt delmål är 55kg men de stora målet är 60 sedan! Detta gör mig glad.. min styrketräning får mig på andra fötter och tankar. Min familj och kille har stöttat mig igenom allt. Fast det känns hårt än så vet jag att om styrketräningen fortsätter såhär bra så kommer som småningom smärtan försvinna och ett liv med bara styrketräning känns nära. 

Livet ska vara en bergodalbana.. som tur är har jag funnit ljuset i det mörka och det är det jag lever på. Det är okej att må dåligt ibland men hatar att visa mig svag fast det egentligen bara är mänskligt. 

/ 👊💀