Mobbning…

Det handlar inte bara om ord och hårda blickar…

Det är när folk i närvaron trycker ned en lika mycket som psykiskt och fysiskt…

Det är när folk tar vara på att trycka ned någon som står upp för sig själv och sina rättigheter.

Det är när en någon tjej eller kille… blir utfryst...

Inom skolans väggar är det alltid minst en kille och en tjej som blir utsatt för just mobbing.

Inom jobbets väggar är det alltid minst en kvinna eller man som blir utsatt för trakasserier.

Det finns alltid där… för det kommer alltid finnas de människorna som tror att de är bättre än någon annan.

Av egna erfarenheter så vet jag… jag vet hur det känns att bli nedtryckt psykiskt och utfryst. Att känna att man inte räcker till… det var bara tur att de personerna gav sig på rätt tjej… jag har ett stark mentalt, utan det hade ni knäckt mig.

Men det finns de killar och tjejer ute bland oss… som inte alls har det starka mentala och inte får den hjälpen som krävs hemifrån eller från skolan. Det är så lätt… och det har skett så många gånger när lärare och rektorer struntar i vad som skes på rasterna innan man går in på lektion. Lärarna kanske ser… men inte vågar ta tag i det. Det är så lätt att blunda för mobbing… det är för lätt.

Tankar som snurrar… varför ska ens ordet mobbing existera?

Varför ska de människor om avviker från normen få skit för det?

Varför ska man vara som alla andra? När man gör det bäst när man är sig själv.

Varför vill folk förstöra för andra? Jag har några teorier… kan det vara därför de mår så dåligt själv så de måste hitta folk att trycka ned för att sätta sig själv på en kungastol. För att de människorna ser hur glad man egentligen är… de vill trycka ned ditt leende.

Något har jag lärt mig av detta… av egna erfarenheter så måste man fortsätta stå på sig själv.

Låt INGEN trycka ned dig… avvik från normen. För när du gör det… då gör du något som inte passas för samhällets individer… du gör något speciellt. Fortsätt med att vara dig själv. 

/SB