Min sommar

Imorgon börjar jag andra året på högskolan, sjukt vad tiden har gått fort de senaste månaderna. Jag fick ”sommarlov” i början av juni någon gång och var ledig i 2 veckor och jobbade därefter heltid i 8 veckor. Fick semester för över 2 veckor sedan, den lediga tiden har gått väldigt snabbt. För imorgon sätter jag mig i föreläsningssalarna igen och få träffa min klass ännu gång.

Jag har ingen ångest över att börja, jag gillar mitt program och mina klasskamrater så det ska bli skönt att återfå rutiner igen efter denna ledighet.

Jag antar att man har sommaren till att försöka finna sig själv, vart är jag på väg i livet? Vart vill jag hamna?

Man tänker också igenom val och vilka personer som ska få fortsätta gå bredvid en igenom livets gång.

Min sommar har varit en av de bästa somrarna jag någonsin har haft, som sagt jag har jobbat mycket men träning och kost har fortfarande varit prioriterat.

 Det finns ett skäl varför denna sommar har varit väldigt bra och det är därför jag fann min stora kärlek denna sommar. Eller kanske ska poängtera att det var han som fann mig. Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle få uppleva den här sorten av kärleken som jag gör just nu.

Att kunna kolla på en person i evigheter och le utan skäl, jag trodde aldrig att det skulle vara möjligt. Aldrig.

Att jag fann min stora kärlek denna sommar, trodde inte jag skulle vara möjligt. Att en person kan ha en sådan stor inverkan på ens liv.

Jag tittar på honom ibland och undrar vart fan han har varit någonstans?

Men sedan är jag medveten att den tiden kommer av sina skäl, när du minst anar det så kommer du släppa in en person i ditt liv som kommer sätta spår i dig förevigt.

Med dig är jag allt, utan dig känner jag mig tom. Aldrig någonsin har jag fått detta lugn jag får av dig. Du är allt. Tack för att du gjorde detta till den bästa sommaren. Du är det bästa som har hänt mig och som pågår i mitt liv.

Min bästa Sebbe.

/ SB