När vissa dörrar stängs öppnas nya

Som ämnet lyder.. när vissa dörrar stängs så kommer det öppnas nya.

Fast det kan kännas tungt när något smälls i ansikte på en så kommer man kunna finna ljuset bland allt mörkt. Det är det jag har blivit tvungen att göra.. som jag redan har skrivit så fick jag en smäll i ansikte när jag fick veta att jag inte kommer få plugga till polis i höst. Det var ett hårt slag i magen men även kändes det som om någon hade tagit en kniv och tryckt in den i mitt hjärtat och vridit några varv. Jag får söka om 24 månader igen och jag tycker inte det är värt att vänta på. Min dröm var att bli polis, ja det var det verkligen men jag kan inte vänta på något sådant så länge så jag har blivit tvungen till att ändra riktning hur hårt det än känns. 

Efter detta slag har min styrketräning bara börjat betytt mer och mer, det är en av sakerna i mitt liv som har dragit upp mig ur det mörka och jag har börjat sett ljusa saker istället. Min styrketräning går väldigt bra nu och jag älskar verkligen träna mer än något annat. Det är därför jag är intresserad av att utbilda mig till personlig tränare, det verkar grymt kul att hjälpa folk med att få tillbaka det mentala, men även det fysiska igen. Då den mentala resan är viktigare så vill jag vara den som kan få folk på fötter igen. 

Det jag vill komma fram till  med detta inlägg är att det alltid sker saker i sitt liv som man inte kan styra över och om man då bestämmer för att fortsätta kämpa eller bara sitta att vänta.. kan bara du styra över. 

Jag bestämde mig efter att polis-dörren stängdes så skulle jag inte sitta och vänta och förstöra mitt mentala. Jag skulle resa mig upp igen och fortsätta kämpa ännu hårdare och här är jag nu. Med nya mål och starkare mentalt bara för att jag vet att jag verkligen kan ta mig upp ur skiten! 

Bara för att jag inte kanske blir polis om några år så betyder inte det att andra dörrar också stängs.. det jag också vill säga är att en annan dörr kommer öppnas och du kommer se nya möjligheter, även få andra erfarenheter i livet. 

/ SB

För eller emot utrustning i styrketävlingar? 

Titeln säger säg själv vad jag ska skriva om idag.. att vara emot eller för utrustning i styrkelyftartävlingar? Då ni vet så håller jag på att bygga upp en massa styrka och teknik för att någon gång tävla i stykelyft. Jag tycker att detta ämne är viktigt då viss utrustning är bra för dig men vissa saker ska du bara hoppa över enligt mig.

Finns det några fördelar med att ha utrustning på styrketävlingar? De enda fördelarna jag kan komma på är att man blir starkare? Ja visst går styrketävlingar ut på att man ska vara starkast och ta mest. Om du gör det så vinner du, thats it. Men hallå? med hjälp av din utrustning så kanske du går över vad din kropp verkligen klarar och kanske skadar dig?

Jag skulle säga att med en massa utrustning så ökar skaderisken väldigt mycket.. ex, i bänkpress.. Då använder men bälte, handledslindor och kanske bänktröja? Jag är helt emot bänktröjan.. man blir ca 10kg starkare. Jag tycker att det ska vara klassiskt för med en bänktröja blir man starkare och då kanske man går över sin förmåga? Men jag tycker att handledslindor är perfekt, det är skönt och man känner sig verkligen säker med vikten. I dagsläget repar jag på 50kg i bänk och med tanke på att jag har bänkat i ca 16 månader så är jag rätt nöjd med vad jag har åstadkommit på bänken. Jag tar nog 60 kg snart! Det enda jag använder mig av är handledslindor. Nu kanske inte 50-60kg är så mycket att skryta om men med tanke på att jag bara är amatör än så tycker jag att det är riktigt starkt! 

Som i benböjen.. då lindar man knäna så hårt och woops så blev man kanske 10kg starkare där med? alltså utrustning som hjälper en att ta mycket mer kan vara jättekul men jag kan bara tänka mig hur mycket det sliter på kroppen. Därför när jag börjar tävla så kommer jag köra raw, jag tycker inte om när folk kommer med bänktröjor och tycker man är duktig som tar 80kg istället för 70kg. Visst det är jättebra men de 80kg skulle du aldrig göra utan din bänktröja. Det heter väl styrkelyft av en anledning? Det är bra att det fortfarande finns klassiska tävlingar så att det inte bara blir en "utrustningsport". 

Nu över till er.. ni som är intresserade av styrkelyftning, hur känner ni? er ni för eller emot en massa utrustning? 

/ SB

Styrketräning = innebandy

Nu tyckte jag att det var dags för ett nytt inlägg och jag fortsätter på samma rödatråd som jag har gjort de två sista inläggen, alltså om min träning och andras motivation till att börja träna. Innan ni läser mitt inlägg jag skriver nu så kan jag rekommendera att läsa mina andra två senaste för att få lite inspiration och förstå vad mina texter handlar om. 

Till dagens tema, styrketräning. Min styrketräning, min vilja att fortsätta och mina tankar om att lämna klubban på hyllan nästa säsong. Detta inlägg kommer vara  personligt och förhoppningvis väldigt nyttigt för er som läser det. Jag vill att ni som läser min blogg ska få lära känna mig på en djupare nivå  och se en varmare sida av mig själv.

När jag var elva år så var den dåvarande kompis som drog med mig på en innebandy träning, något jag inte visste då var att jag skulle falla för det och nio årsenare älska det av hela mitt hjärta. Tyvärr börjar glöden jag hade sippra ur mina händer, missförstå mig rätt, jag tycker det är jättekul att spela innebandy men den glöden jag hade för tre årsedan eller ett halvårsedan finns inte. Jag vill egentligen inte ge upp innebandyn, för det är något jag älskar djupt nere i själen. Men för ca. 16 månader sedan kom det något annat in i mitt liv som började ta en större plats än innebandyn. Jag har gått igenom pest och pina med innebandyn, jag har blivit "huggen" i hjärtat av min kommun som stoppade mig att plugga i Mora. Efter det fortsatte jag nöta på men det tillförde så att jag fick problem med knäna och det ledde till ett års uppehåll ifrån innebandyn. Jag tror det är mycket det som har fått mig att se andra möjligheter i min träning...

Denna säsong har jag fått spelat innebandy i div 2 som har varit ett av mina delmålen i innebandyn. Det har både har gått skitbra men även mindre bra. Efter denna säsong så känner jag mig nöjd, ja jag känner mig nöjd med min insats.

Jag har nu kommit till den punkten i mitt liv då jag vill prioritera min styrketräning och det känns bara rätt när jag går in på gymmet och kör. Jag har bott på gymmet i lite över ett år, fast det är nu de senaste månaderna jag verkligen har börjat insett hur jävla kul det är att pressa upp den där tunga stången eller dra upp den där tunga marken. Jag vill gärna ta steget och börja tävla i styrkelyftning men för det gäller det hårdträning och jag tränar hårt. Idag var mitt femte gympass och har två kvar för denna vecka, jag kör på och det går bara framåt. Jag fick hjälp av en på gymmet idag som kunde justera mig i mina benböj då jag aldrig har haft någon teknik i det pga. min brist på teknik och det har varit sjukt frusterande när jag vet att jag har starka ben. Idag på gymmet justerade han mig och nu känns det väldigt bra och det enda jag kan göra nu är att bara fortsätta framåt i detta. Han fick se mig göra vanliga marklyft och sumo-mark idag, han tyckte båda såg jättebra ut och det enda jag måste göra nu är att bestämma mig. Ska det bli sumo-mark eller vanliga mark? 

Det känns helt sjukt underbart att jag har fått hjälp och förhoppningsvis kommer jag bara bli starkare och starkare, jag tror på detta! Jag trodde verkligen inte för ett årsedan att jag skulle vara där jag är idag, jag älskar att lyfta skrot det är en av de bästa sakerna på jorden. Imorgon är det bänk-fredag, det bästa passet! Då ska han på gymmet komma och kolla.. se om det finns något att justera där. Bänk är det jag är bäst på, men jag kanske kan få lite mer knep så jag bara kan bli ännu starkare! 

Mitt mål inom styrketräning är att börja tävla, det är mitt resultatmål.. men jag kan egentligen börja tävla nu om jag vill. Men det vill jag inte för att jag vet att jag inte skulle vara bäst och då vill inte jag tävla. När jag går in för något så vill jag vara bäst vad är det för poäng annars? nemen min första tävling så ska jag känna mig bra och få en fin placering. Vinna är egentligen inte allt men jag är sjukt tävlingsinriktad så jag vill att det ska gå bra första gången. 

Egentligen.. vad kommer motivationen ifrån?

Det kan vara ytligt, man vill bara se muskelös ut och inget annat.

Sedan kan motivationen komma från hjärtat/djupt nere i själen. 

Min motivationen sitter i själen till styrketräning och det ytliga.

Även resultatet på hur mycket jag börjar ta i allt, det betyder mycket för mig och det är därför jag orkar gymma 6-7 gånger per vecka.

Jag har alltid varit målinriktad så nu tänker jag fortsätta kötta på lika för min träning och bli starkast! 

/ SB

Träningsnarkoman

Titeln säger vilket ämne jag ska skriva om idag? 

Förra inlägget var om träning, att hitta motivationen till att träna går med en massa slit! 

Som jag skrev på mitt senaste inlägg att dra ihop ett kompisgäng för att börja sin träning är en bra process. När jag började gymma så gjorde jag det nästintill aldrig själv, men nu är det inget snack om saken att jag drar mig själv i kragen och tar mig till gymmet. För att nå till den punkten så är det en process man måste gå igenom. För er som har det svårt att ta er till till den delen av er träning fortsätt gärna läs detta inlägg och jag hoppas verkligen ni blir inspirerade och om ni har frågor så är det bara att dundra på med en massa!

Om ni har kommit till den delen att ni åker iväg och tränar med någon kompis så är det jättebra men i början så kan det vara svårt att slita sig bort sig ifrån sin gymkompis. Man kanske inte vågar åka till gymmet själv eller kanske inte känner för att ta en 1 mils promenad utan sin kompis. När jag började gymma så gymmade jag bara med min pojkvän för att jag inte kände att jag kunde gymmet riktigt bra och jag tyckte inte om att åka dit själv för att jag inte hade någon motivation. Efter ett tag lärde jag mig en massa och det började med att jag åkte själv till gymmet för att jag ville. Så det är den paletten som måste falla ner om man vill dra iväg och träna själv. Alltså man gör det bara för sin egna skull ingen annan! Glöm INTE, glöm ALDRIG det. Om gymmet inte passar dig så kanske det finns annan träning? som spinning, promenader och löpturer? glöm INTE att gymmet är bara en av många utvägar för att komma igång med träningen! 

Motivationen kommer komma efter en stund när du märker skillnad som ex) jag har börjat blivit muskelös nu och inte bara det väldigt stark. Det får mig att fortsätta träna och dessa 6-7 gångerna jag tränar i veckan gör mig bara lycklig. En av de bästa sakerna med att styrketräna är nog när man ser skillnad på sin kropp, alltså det ytliga! MEN glöm INTE att det mentala är viktigare och när man ser resultat i spegeln hemma så stärks det mentala. Folk som tränar för att tappa vikt, glöm inte att det du ser i spegeln är mycket viktigare än vilka siffror du ser på vågen. Seriöst så säger inte vågen ett skit om hur du ser ut kroppsmässigt. Du kan vara biffig och väga 110kg men även vara kraftig och väga lika mycket som den muskelösa. Det jag vill förmedla är att vågen visar bara en siffra och det ska aldrig få dig att må dåligt. 

Nu till en av de viktigaste sakerna att komma igång med sin träning själv är att du måste ha mål, utan mål så vet du inte vad du strävar efter och det kanske gör så att du blir lite vilsen? GLÖM INTE att sätta mål, det kan vara enkla som " Jag ska klara av 10 riktiga armhävningar". Det finns delmål och resultatmål. Delmålen är minst lika viktiga som resultatmålet glöm inte det. Delmålen är de mål man vill uppnå på vägen för att slutligen komma till sitt resultatmål. För mig har delmålen varit väldigt viktiga för att kunna fortsätta tugga på till mina resultatmål jag har haft. Du måste ha mål i din träning för att kunna få motivationen anser jag. Exempelvis som "100 träningspass till midsommar". Jag tycker det är jättebra att det finns sådna evenemang för jag tror det har satt igång en hel drös med människor med sin träning. 

Det jag vill få fram är alltså att ha mål i sin träning är en av de viktigaste sakerna du kan ha. Det är mina mål jag har inom styrketräningen som gör så att jag fortsätter att driva på som jag gör, det är det som har gjort så att jag har blivit en träningsnarkoman. Men sedan är det jävligt viktigt att ha sjukt roligt med sin träning.

Sista jag vill säga är att gö din träning ALLTID för din skull, om du mår bra av det så tycker jag personligen att du ska fortsätta driva på. Låt aldrigen någon trycka ner dig för vad du tror på med din träning. Som jag alltid säger " Enkelt som fan".

/ SB

Motivationen till att träna

Jag har följt biggest loser sverige från början denna säsong. Det man märker på de som inte är van att träna är att de blir så förvånad att träna är så sjukt krävande. Kommentarer som " gud vad jobbigt det är, visste inte att det skulle vara såhär". Det jag vill komma till är att börja träna och hålla i sin träning är svårt, det är jobbigt och att ha orken att träna serveras inte på silverfat. Man måste hålla i och tro på sina mål man har inom sin träning som de i biggest loser hade. De som var med i biggest har jag enorm respekt för, de var grymma, de trodde på sina mål och de segrade! Jag blir glad att se när Micke och Sabina pressade deltagarna och de kämpade på. MEN all kärlek Micke och Sabina fick av deltagarna är nog det bästa. Det är just därför jag har börjat fått tankar på att plugga mig till personlig tränare. Tänk att hjälpa folk och se deras fysiska och psykiska förändring.

Jag själv har aldrig haft problem med att träna, jag älskar att träna. Att tillbringa en lördagskväll på gymmet istället för att vara på krogen och dricka alkohol är givet. Folk lever olika världar, vissa dricker varje helg och sedan finns de som mig som heldre styrketränar på helgerna. Min egna åsikt är att folk borde ta vara mer på sin träning bli " the best version of you".

Jag tror jag ser träning som ett missbruk, det går att missbruka träning, alltså att man kan det till den gränsen där det blir för mycket och kroppen måste vila längre än väntat. Jag tror på att ha minst en vilodag i veckan. Min vilodag får bli imorgon. Har tränat sex pass denna vecka och det blir ett sjunde på söndag. Jag mår jättebra av att träna så mycket som jag gör. Det går även framåt jag blir starkare och starkare! 

Det jag menar är att folk absolut inte måste träna lika mycket som jag gör, men att träna tre gånger i veckan mår kroppen bra av. Det behöver inte vara på ett gym man kan ta en springtur eller gå en långpromenad några gånger i veckan.

Att träna är ett heltidsjobb, om man vill hamna någonstans med sin träning så måste man tugga på! De som vill börja träna, kö på! Du kommer bli gladare och få mer energi! Om du inte har motivationen hitta en kompis som kan dra med dig på träningspass och gör det till en "kompissak". Jag lovar att motivationen kommer komma av sig själv, i början är det segt men motivationen kommer komma när man ser resultat.

Jag kan inte allt om träning men att dra ihop några kompisar och börja träna kan vara ett litet steg påvägen till att dra iväg sig själv för man börjar tycka det är roligt. Jag kan säga det om jag inte hade sett resultat på min träning så skulle det kännas mottligt att ta mig till gymmet 5-6 gånger i veckan. Alla börjar någonstans med sin träning men glöm inte att det bara är DU som kan förändra och göra träningen till något roligare och bättre.

/ SB 

Misslyckaden sker men hitta lyckan i det är glädjen. -Läs och begrunda- 

Misslyckas gör vi alla i vårt samhälle, vad ska vi klaga på? att göra bättre nästa gång? eller strunta i vårt misslyckande och leva vidare? 

Många ser sitt liv som att kämpa igenom det och sedan avsluta det, men ett liv påverkas av så många människor på jorden, visst sitt liv är att kämpa men kämpa åt rätt saker är helt normalt och det är det man ska göra. 

Misstag har alla gjort, och det är en del av vårt mänskliga liv. Det finns ingen som kan säga " jag är perfekt" såna personer är bara osäkra på insidan och vet inte hel heten med sina misstag som de har tagit, ingen är och kommer aldrig vara perfekt! 

Att leva sitt liv på sitt sätt betyder inte att man kan behandlas hur som helst men vem har sagt att man inte får leva sitt liv på det sättet man vill? vill ni att mänskligheten ska vara olycklig fortsätt då, men det finns något som heter liber som betyder fri, och det jag menar med det är att mänskligheten ska få leva sitt liv på det sättet den vill. 

Man har alltid hört, man lär sig av sina misstag, självklart det är helt sant! Man lär sig av sina misstag och ändå begår man nya, men varför? jo det är just så mänskligheten fungerar.. det går att göra många misstag men poängen är att hitta små ljus i de misstagen som har begåtts och leva ett lyckligt liv.

Det är det som jag menar med -Misslyckaden sker men hitta lyckan i det är glädjen.- 

/ Av. SaraAngelikaBerglund - Läs och begrunda-

Min syn på alkohol

Jag tänkte såhär på kvällen varför inte skriva ett inlägg om min syn på alkohol? 

Jag vet att många ungdomar idag.. som inte har åldern inne dricker alkohol. Jag är också ungdom.. jag fyller 20 år i april. Jag var den personen som inte drack innan jag var 18 år och i dagens samhälle så är det inte ofta det händer. Jag bestämde mig för att avstå från alkoholen innan jag blev 18 för det är många som dricker innan åldern är kommen och kanske inte har mognaden för det? 

Kroppen måste få växa klart innan man super sig full. Det är mycket negativa saker som kommer upp i detta ämne men jag kan inte utesluta att det finns bra saker. Exempelvis) det finns de människor som är blyga och behöver alkohol för att våga visa sig, det kan även vara väldigt kul med alkohol med rätt kompisar vid sig. 

Jag har kommit till en punkt nu där jag själv känner att jag inte vill dricka så ofta. Det är mitt val! min styrketräning går före alkohol alla dagar i veckan. All typ av träning gör det! Det finns många som inte tycket alls som mig och det är okej. Jag förstår varför folk dricker någon gång ibland.. men varje helg? Det kommer jag aldrig förstå och det är pga. Mitt starka kontrollbehov och att jag är en träningsnarkoman. Jag vill lyckas inom min träning och då tänker jag inte förbruka alkohol så ofta. Detta uppskattas och hatas av många. Men jag får ta den smällen. 

Jag vill också komma till den punkten att jag inte alls ser ner på folk som dricker ofta, om ni vill göra det så gör det. Om ni mår bra av det kör på. Men jag bryr mig bara om andras hälsa. 

Det kanske finns de som tycker att jag är "storhets" pga detta. Men nej, jag förstår bara inte meningen med att dricka varje helg. Jag avstår från alkohol mycket nu och det är mitt val. Bara för att jag gör det så behöver inte alla andra göra det. 

/ SB 

Fortsätt framåt! 

Hej alla människor där ute.. 

Det har hänt sjukt mycket saker på denna månad som jag inte har uppdaterat på. Sist jag skrev så hade jag tagit 50 i bänk. Det var en obeskrivlig känsla! Nu till jobbiga nyheter och bra nyheter i motvinden. Jag sökte polis, jag fick åka och göra testerna. Men jag misslyckads på ett av testen som jag gjorde och då slungades jag ut ur processen.. det var en jobbig dag, en väldigt jobbig dag. Men jag hörde att detta test var MYCKET svårare än vad det är för GMUN.. jag trodde det inte skulle vara så svårt. Jag får söka om 2 år igen, ja det känns i hjärtat som tusan.

Jag blir att tänka: vad ska jag göra?.. jag måste byta inriktning.. ska jag jobba två år? Detta är en grymt jobbig situation.. jag gruvar mig än för detta och det får ta sin tid..men jag ska ta mig upp och köta på. Jag vinner inte på att vara besviken på mig själv. Som tur är har jag andra handsval till saker.. som jag kan tänka mig plugga till! 

Nu till de goda nyheterna.. 

När man har hamnat i ett mörkt ställe så brukar andra saker ljusna upp.. det är tur det. I helgen bänkade jag 50kg 2 gånger. Det var grymt skönt att få se utdelning efter min kamp upp ur svackan jag hade efter jag mina förkylningar! Idag var det magiskt på gymmet i bänken... ENKEL 52.5kg i bänk, grymt glad över det. Men är jag nöjd? Nej.. mitt delmål är 55kg men de stora målet är 60 sedan! Detta gör mig glad.. min styrketräning får mig på andra fötter och tankar. Min familj och kille har stöttat mig igenom allt. Fast det känns hårt än så vet jag att om styrketräningen fortsätter såhär bra så kommer som småningom smärtan försvinna och ett liv med bara styrketräning känns nära. 

Livet ska vara en bergodalbana.. som tur är har jag funnit ljuset i det mörka och det är det jag lever på. Det är okej att må dåligt ibland men hatar att visa mig svag fast det egentligen bara är mänskligt. 

/ 👊💀